Överraskning i Sverige!

Struligt värre och ingen tid att blogga! Men här kommer en post! Våra pass har inga sidor kvar men eftersom ingen ambassad finns här så får vi åka till annan ort. Lars skulle till Sverige i jobb så vi beslöt att åka med. Både för att skaffa pass och överraska de där hemma som vi inte sett på ett halvår. Sagt och gjort. Vi ringde på dörren hos morfar Benny som tappade hakan, så det var ju kul, haha. Sen kom farmor karin och farfar Arne på fika till Lars och då satt vi där, kul igen!! På måndag gick vi då för att ansöka om svenskt pass. Normalt tar det 5 max arbetsdagar, nja inte nu inte, för det var fel hos leverantören och nu tog det 10 arbetsdagar. Så länge skulle vi ju inte vara i Sverige, så de fick de sända passet (nu bara mitt) till Singapore och de skulle ta 4-6 veckor. Hade inga glada ord att säga. Men både jag och Daniel har ju passen kvar så vi kommer till Melbourne iallafall.
Vi stannade i Sverige en vecka och hann besöka familjen och några kompisar. Lars jobbade ju i 3 dagar och 2 kvällar. Sveriges ekonomi gjorde iallafall en hausse samtidigt som min plånbok blev tunnare. Vårkläder hade ju kommit, garnaffärer blev länsade och Mauritz Cafe fick sälja många äppelbuller. På onsdagen kom dessutom vår lilla flytt med grejer som skall vara i Sverige, så det var en bra timing.


Här följer lite bilder från resan!

Ett besök hos Louise, Daniel och Ernst med farmor Ewa.

Ett besök hos Ella och Lars. Daniel fick jättefina pennor
 med sitt namn ingraverat.

Nästa sista dagen kom snön, massor av snö.
Vi fick pulsa sista biten till Anne och Bosse sen taxibilen kört fast.

På middag hos Anne och Bosse!

I dagarna två åt vi skaldjur både hos farmor och farfar och morfar och Kerstin.
 Förresten frossa är ett bättre ord! Mums!

Farmor och Daniel njuter av kräftor.

Kerstin och morfar Benny!

På söndagen innan vi åkte hem bjöd vi på farmor och farfar på lunch.
Daniel hade önskat Raclette hela veckan så det fick bli nu i sista sekund.

Efter lunchen kom Kerstin och pappa på kaffe.

Så var en intensiv vecka slut. Flyget hem gick som ett snöre och rätt som det var satt vi vid poolen och drack kaffe. Varmt och skönt. Fast det här var första gången som jag kände att jag inte hade någon större längtan hem. Kanske för att Daniel skall flytta, allt jobb som väntade eller att jag tycker det är trist att ha min far (och svärföräldrar) så lång borta. Men Sverige och kylan saknar jag inte, var tvungen att skriva det!! Haha!