Tuesday, February 28, 2012

Sista kvällen i Bukit Tunku!

Efter 5 år och 6 månader kom sista kvällen i Bukit Tunku, detta fantastiska område med stora hus och stora tomter, kulligt och grönt. Vi har delat detta med apor, varaner, ormar och andra djur, nu flyttar de väl in när huset har blivit tomt, tror inte ägaren har hittat någon ny hyresgäst ännu. Vi hamnade i BT först för att franska skolan låg här så först flyttade vi in i Lars företrädares lägenhet på Sri Kenny condo men letade efter hus som vi egentligen vill bo i. Vilket vi fann i Tinggian, där stannade vi i 2 år till vårt drömhus blev ledigt på Laman. Fantastiska uteplatser gjorde att vi blev förälskade, vi har suttit ute och ätit frukost och middag i princip varje dag sen vi flyttade in. Det kommer vi sakna var vi än bor. Tomten är nästan parkliknande vilket har varit perfekt för våra hundar, som mest var de 3. Nu är huset nästan tomt och allt i lådor. Denna kväll drog vi till Soul Out i Sri Hartamas och åt middag och sen tog vi en öl och ett glas vin (i) vid poolen. 


Var är min öl?






Vår härliga pool
Nya äventyr väntar och jag måste säga att även om vi trivts här så ser jag fram emot detta.

Sunday, February 26, 2012

Nu packas det!

Äntligen får man väl säga. Sen i juli 2011 har vi vetat att vi skulle eventuellt flytta till Indien och det ända som återstår nu är ett visum. Det kan dra ut på tiden men vi packar nu så när det är klart kan både vi och flyttgodset dra iväg. Vi hoppas på runt den 10 mars, vi får se.




Det blev Santa Fee som flyttar oss till Indien och i Bangalore är det också dem som tar hand om oss. De har en relocation service på plats och var dem som hjälpte Lars hitta huset. Huset som vi vill ha är nu nästan (är väl bäst att gardera sig med) klart. Det är ganska tråkig procedur att packa, man kan inte hjälpa till utan måste bara finns till hands och svara på frågor. Bättre när man packar upp för då kan man hjälpa till. 


Skypade precis med Daniel som hade sin första lektion idag, computer. Nu var han hemma på lunch och har bara en matte lektion sent i eftermiddag. Underbart det här med videoskype. Han har det bra, hade vart på IKEA igår med kompisar. Allt som vi ordnade med spårvagnskort och liknande har nu anlänt nu skall han bara ansöka om ett ID kort så han får lov att köpa alkohol. Annars måste han gå omkring med passet i fickan. "100" saker var han tvungen att ha för att kunna få det. Men det är ju viktiga saker!!

Saturday, February 25, 2012

Ny ambassad!

En ny svensk ambassad kommer att öppnas i KL inom året. Skall inte säga vad jag tycker om att hålla på att stänga och öppna ambassader så där i ekonomiska tuffa år! Men iallafall så under tiden har ett generalkonsulat funnits och de har varit/är inhysta i exportrådets lokaler, så det var dit jag fick gå och hämta mitt nya pass som kom via Singapores ambassad efter lång väntan. Igår kväll var det en vinkväll i deras lokaler inbjudna av MASBA, exportrådet och SWEA. Jag tog chansen att gå med för att träffa några som jag inte kommer att se mer nu när vår tid i KL tar slut. Och förstås för att träffa Bruno Beijer som var ambassadör här under vår första tid denna gång.


Bruno talar!


Under våra 11 år i KL har vi träffat 5 olika ambassadörer. Början av nittiotalet var det en herre vid namn Westerlund (?) och hans fru Gunnel, sen kom Herr Fäldt och hans Gudrun, när vi sen återvände till Malaysia 2004 var det Bruno med fru Lena. När han försvann kom Helena med make Patrick och 5 år senare kom Per-Arne med fru Anette. Av de så kände vi bäst Bruno och Lena. Bruno var med i Dubai när vi firade Lars 50 år, vilket var väldigt trevligt tycker vi.


Suddig bild på Nasha, Anki, Jeanette, Eva och Genna.



Wednesday, February 22, 2012

Forts Melbourne

Oj vad vi handlade, spelar ju ingen roll om man är en eller 10 man måste ju ha allt ändå. Men det blev bra och Daniel var nöjd med resultatet, fast kunde han byta ut möblerna också hade det ju var ännu bättre, haha. På torsdagen var det första dagen på universitetet med information för de internationella studenterna.  Daniel skall ju läsa science och den gruppen fick höra att de var den starkaste (betygsmässigt) gruppen någonsin. Bådar ju gott! Jag passade på att shoppa lite. Jag tog ju nästan inga kläder med mig eftersom alla väskor behövdes för Daniels saker. Väskorna vägde faktiskt 59.9 kilo (vi fick ju ha 60 tillsammans). Sen efter en god lunch så gick jag och satte mig i solen på Southbank och njöt av denna underbara stad.


Yarra river


På fredagen träffade vi Ellie och hennes dotter på lunch på Lygon, världens bästa kafe och restauranggata?? Tror jag det är! Iallafall Ellie och jag jobbade ihop (hon var min chef) på UNHCR för ett par år sen. Och när vi pratades vid för ett tag sen kom vi fram till att hennes dotter Hannan och Daniel inte bara skulle gå på samma universitet utan också bo på samma studenthem. Hannan har gått på ISKL och de hade många gemensamma kompisar men aldrig träffats. De fann varandra direkt, vilket både jag och Ellie tyckte var superskönt. Ingen behövde känna sig ensam när vi lämnade.


Daniel, Hannan, Ellie och jag

På lördagkvällen stannade Daniel för första gången i lägenheten, annars bodde han ju med mig på hotellet, och bjöd mig på god kyckling och kipfler potatis. Jättegott, han kommer klara sig fint! Bra mataffär 5 minuter från College square, delikatessaffärer, bagerier, nybakat bröd och annat finns precis runt hörnan. 





Sen tog jag mig en promenad till hotellet. Jag räkna ut att den sträckan var 2.5km, något vi gick ett par gånger om dagen. Bra träning!!




Del av universitetet, som är jättestort. Förra året gick där 49000 studenter. En stad i staden kan man säga. På söndagen flyttade Daniel till hotellet igen, mest för att vi skulle gå och äta gott sista kvällen ner på Southbank, vilket vi gjorde. Sen kom då den hemskaste dagen i mitt liv, bara genom att skriva det rinner tårarna nerför mina kinder. Vi tog mina väskor och åkte till lägenheten och gjorde det sista för Daniel. Sen kom en taxi och hämtade mig. Nu dröjer det flera månader till jag får krama om mitt enda barn. Usch så hemskt!  Flyget hem gick bra och väl hemma när jag berättade allt för Lars kändes det bättre eftersom jag hörde mig själv säga hur bra det är för Daniel i Melbourne. Han kommer att ha en fantastisk studietid det är jag säker på!

Wednesday, February 15, 2012

Melbourne

Då kom då dagen när Daniel sa hej då till sin far och resten i Bukit Tunku. Flyget ner gick som på ett snöre. Inte en ända bump och immigration skickade oss igenom utan att blinka. Daniel har ju ett 5 årsvisa så vi trodde att de skulle kontrollera papper också men inte. Redan första dagen åkte vi till College square där vi hyrt en studentbostad, efter ett trevligt bemötanade och en del papper fick Daniel komma in i sin bostad. Rent och snyggt, lite mörk men trevlig. Hela campusen var trevlig och mitt emot Uni of Melbourne, 5 minuters promenad. Lägenheten är möblerad men helt tom på kökssaker och liknande. Så vi började shoppa, dammsugare, kastruller, glas, kuddar, täcke, lampor och mycket annat. Hotellet undrade nog vad vi sysslade med när påsar bars in, resväskor bars ut och tillbaka. 


Daniels kök.

Uni of Melbourne på andra sidan gatan.
Nu är det torsdag och Daniels första dag på universitetet, dvs orientation, en informationsdag för de internationella studenterna plus information om de olika ämnen som finns att läsa. Återkommer senare med bilder och annat.

Thursday, February 9, 2012

Familjen Berglie i Kuala Lumpur!

Här tillsammans på vår balkong (kortet från förra posten)!


Familjen Berglie february 2012

Tuesday, February 7, 2012

Huset töms!

Det blir mindre och mindre i huset. Fasen alltså, fortfarande när jag tittar i nåt skåp hittar jag saker. Någon hustomte som kommer på natten och lägger dit saker, eller? Daniel har nu städat sitt rum och plockat undan det han vill behålla och som kommer att lagras i lägenheten. Han har dröjt ini det sista med detta till hans mammas frustration men jag förstår honom, det är ett stort steg att gå från sitt barn eller ungdomsrum till eget. Jag gråter och är allmänt bedrövad. Det är jättesvårt att veta att vi inte kommer ha honom i samma hus, land, världsdel om några dagar. Usch! 


Ett lass kvar att skickas.


Vi har låtit måla om våra Montana bokhyllsdelar. Blev så vita och fräscha, men nu står alla böcker på längs med väggarna i huset. Vi väntar med att öppna upp hylldelarna till vi kommer till nytt hus.


Böcker


Vi har låtit tvätta alla tygmöbler, lampskärmar och mattor. Vilket var välbehövligt. Jag har också klätt om en soffa i härligt orange tyg köpte jag elefantkuddar från Svenskt Tenn när jag var i Sverige. Nu blir det många (indiska) nya spännande färger i vårt liv. Härligt!




Lars kom hem tidigare från Indien eftersom han hittade boende för oss direkt. Vilket var bra för här i Malaysia har vi helgdagar måndag och tisdag. Vi har umgåtts med Daniel, spisat skivor, ätit gott och tagit den sista champagnen på balkongen. På måndag kommer Mica och Lotta och hämtar möbler och då försvinner våra stolar där. Daniel tog kort på oss alla tre och han har lovat oss det men jag undrar var det är. Får sätta in den senare!



Friday, February 3, 2012

Boende!

Just nu är Lars i Bangalore och tittar på boende, hade ju gärna vart med. Men det funkade inte med tiden och  visum. Men han har skickat kort och vi pratade nog flera timmar igår kväll. Så nu skall vi bara rangordna husen. Man måste ha flera alternativ eftersom man tydligen inte kan lita på att få ett hus även om man skriver på. Vi har iallafall klart för oss vilket området som passar oss bäst. Mest för läget i förhållande till jobbet. B. är ju en stor stad med en sällan skådad trafik. Området har stora och fina hus, egentligen alldeles för stort för 2 personer men what the heck!

Poolområdet där vi vill bo!


Med Daniels boende har det varit värre. Vi fick ju besked från Melbournes universitet i december och kunde inte söka något förrän vi fått ett bevis. Vilket kom till sist. Daniel hade en önskan att bo ett residential college, dvs ett boende i ett rum, gemensamma utrymmen, klubb, hel pension mm. Vi sökte till 4 olika. Men i år var det tydligen väldigt många som ville bo så, så även om Daniel kom så långt som till intervju med två av dem så var han för sent ute. Den sista intervjun kom i samma stund som vi satt och skulle maila iväg ett svar på ett erbjudande om en studentlägenhet vi hade sökt. Något som också var svårt att få, det gick som smör i solsken. Men summan av kardemumman så har vi nu säkrat en enrummare, med litet kök och badrum.  Såg ni vad många m det blev, haha. Återkommer med bilder mm (men sluta nu med alla dess m!!) när jag har varit i M. Här är iallafall layouten, så länge tagen från internet.


Sista minuten...

Varför blir det så? Jag började redan i augusti och förbereda för kommande flytt till Indien, fast inget var 100 % klart då. Visserligen är jag glad och jag började röja allt då. Feng Shui sa någon som kom in i huset, helt rätt, huset är nu tömt på alla miljoner onödiga prylar som gömt sig i hyllor, garderober och andra ställen. Men som jag skrivit tidigare, vi har väntat på det mesta, Daniels skola, boende, Lars kontrakt, boende mm. Sen kommer allt i sista minuten som ketchupflaskan. Så sista tiden har varit extremt jobbig. 


Daniels sköldpadda som han fick från Abhi för många år sen var vi ju nu tvungna att hitta ett hem åt. Så jag skrev på facebook och efterlyste ett sådant. Rachel svarade, jag tar den. Skönt, Rachel har 3 barn som blev jätteglada.


Turtle som numera heter Tom Turtle


Rachel en scrapbooking kompis.


Samtidigt kom Shannon, en väninna från UNHCR tiden för att ge mig en present från flykting tjejerna i Chin Women. Hon blev passande barnvakt åt Rachels minsta. Trevlig men lite rörig morgon kan man säga.


Shannon jagar Samuel.


Sista minuten var också att ta en fika med Henrik som nu skall flytta till Malaysia och slå sin påsar ihop med sin malaysiska flickvän. Vi hade inte sett varandra på 30 år minst, inte för vi umgicks så mycket vi hade mest gemensamma vänner men vad gjorde det. Jättetrevligt att ses nu innan jag åker och han precis kommit.


Henrik