Ja nu är det äntligen juni, snart får jag se min son igen! Om dryga 2 veckor kommer han, han har fått visum och nu har jag börjat räkna ner timmarna! Saknar honom så mycket! Idag var jag hos Gaetana, en tysk/italiensk väninna som fyllde år. Där träffade jag många trevliga tyskor, kul att jag kunde förstå mycket av vad de sa (när de inte pratade engelska) men att få fram någon tyska det vågade jag mig inte på, haha. Iallfall träffade jag en trevlig tjej i min ålder som också hade ett barn, nu vuxen och bodde i USA, så vi kände igen varandra på mångt och mycket. Hon hade bott här i Indien i 16 år.
Igår, till trots av strejken kom den gamle mannen från Kolkata. Sist träffade jag ju sonen, men jag ångrade mig att jag inte köpte happy birthday duken. Så han kom med 2 stycken till mig som jag skall ge till mina brorsbarn(barn).
Ja han sa att han var gammal och sa 57 år, men jag måste hört fel eller så vände han på siffrorna. Men man skall ju aldrig sluta förvåna sig. Vi är ju i Indien! Nu skall jag ut och ta en cykeltur, cyklarna kom levererade idag, hurra!
Jag bad Rebecca göra lite indiskt bröd åt oss. Alltid lika gott. Så ikväll blir det lite tandoori kyckling, potatis och bröd.
 |
| Söta och alltid lika glada Gaetana, till vänster. |
Igår, till trots av strejken kom den gamle mannen från Kolkata. Sist träffade jag ju sonen, men jag ångrade mig att jag inte köpte happy birthday duken. Så han kom med 2 stycken till mig som jag skall ge till mina brorsbarn(barn).
 |
| Den gamle mannen från Kolkata |
 |
| Rebecca |
No comments:
Post a Comment